Blog Image

Liv Ranwegs blogg

Om Bloggen

Hälsa, medicin, forskning, kostfakta, komplimentär medicin, alternativ medicin, recept, vad som händer i företaget och med div. utbildningar. osv.
En salig blandning.

Jag finns även på Facebook:
https://www.facebook.com/LivRanwegochhalsa

Vagusnerven, Kranialnerv X, och Kraniosakral terapi

Kraniosakral terapi Posted on Fri, July 18, 2014 14:00:06

En
av de viktigaste och kanske mest ovanliga inom kroppsbehandling som
vi kraniosakrala terapeuter arbetar med är Kranialnerverna. Det är
ytterst få behandlingsmetoder som kommer åt att arbeta med dem. Så
idag tänkte jag att jag skull ta tillfället i akt att berätta lite
om en av de ”Större” kranialnerverna som påverkar mycket och
flera olika delar i vår kropp.

Detta är Kranialnerv X,
Vagusnerven.

Vagusnerven är känd som “den kringvandrande
nerven” eftersom den har flera grenar, som avviker från två
tjocka stjälkar rotad i förlängda märgen, som vandrar ner längs
nacken/halsen till den lägsta delen av inälvorna i buken och möter
upp nervsystemet som finns i tarmen (enteriska nervsystemet). Den
påverkar bland annat ditt struphuvud, hjärta, lungor, magsäck och
tarmarnas funktioner och de flesta viktiga organ på vägen. Den
ingår även i det parasympatiska nervsystemet.
Den samarbetar
med andra kranialnerver och jobbar både sensoriskt och
motoriskt.

Vid en eventuell felrörelse/obalans i kroppen som
påverkar nervens arbete kan alltså medföra en rad olika besvär.
Allt ifrån hjärtklappning och andningsbesvär, till sämre tarmrörelser. Men även kolik av eventuellt belastad nacke/nackspärr efter förlossning.

Vagusnerven
sänder information både ”uppströms” och ”nedströms”
mellan organ/vävnader och hjärnan, för att förmedla hur det inre
mår, men även för att tala om vad ”magkänslan” säger och på
så sätt göra oss redo för Kamp/flykt.
En ny studie (Gut
vagal afferents modulate Differentially Congenital Anxiety and
Learned Fear
och
publicerades 21 maj 2014 i Journal of Neuroscience.
)
har
visat att en individ vars vagusnerv som har avklippta nervtrådar och
inte kan skicka information ”uppströms” har mindre ångest och
rädslor, vilket visar på tarmens och hjärnans samarbete vad gäller
upplevda känslor. Den så kallade ”magkänslan” är alltså
mycket viktig för oss när vi fattar viktiga beslut. Man såg också
att det saknades produktion av adrenalin och GABA.

En frisk
och
hel vagusnerv
kommunicerar mellan tarm och hjärna och kan på så vis producera
neurotransmittorer som acetylkolin (Acetylkolin
förekommer i hjärnans cortex
där det verkar upprätthålla den normala elektriska aktiviteten och
därmed vakenhet.
En sjukdom som tros orsakad av förlust av acetylkolinceller i
hjärnan är Alzheimers
sjukdom
.)
och
GABA (är
den vanligaste hämmande signalsubstansen
i centrala
nervsystemet
.
GABA är en av de signalsubstanser som förflyttar korttidsminnets
information till långtidsminnet).
Dessa signalsubstanser gör
även att vi kan sakta ner och få
lägre hjärtfrekvens, blodtryck, och hjälper
ditt hjärta och organ att
sakta
ner så att du kan vila och
återhämta dig.

Vagusnerven
har alltså kopplingar till både kroppsliga och psykologiska
influenser.

Dessa
nya rön om vagusnerven erbjuder spännande möjligheter för
behandling i flera olika områden, tex. posttraumatiskt stressyndrom
(PTSD).

Stimulering av vagusnerven skulle kunna påskynda
processen där människor med PTSD kan lära sig att associera en
icke-hotande stimuli som utlöser ångest med ett neutralt och
icke-traumatisk upplevelse. Vagusnerv-stimulering används i
dagsläget för att behandla epilepsi och depression, även om
psykologiska fördelarna med VNS förblir kontroversiell.

Forskarna
vill göra mer forskning för att bättre förstå den exakta
dialogen mellan vagusnerven och hjärnan, som förhoppningsvis kommer
att leda till mer effektiva behandlingar för PTSD och andra
ångestsyndrom.



Forskningsprojekt

Kraniosakral terapi Posted on Fri, September 20, 2013 21:50:02

I höst kommer jag att jobba ideellt med ett spännande initiativ som ska leda till kunskaper som både gynnar er som patienter och som bidrar till att utveckla kraniosakral-terapi som behandlingsform.

Närmare bestämt ett forskningsprojekt med tre ganska knepiga diagnoser – knäartros, kroniska ländryggssmärtor och migrän/svår huvudvärk – eftersom det är diagnoser med vilka patienter ofta kommer till oss eftersom de har haft svårt att bli tillräckligt friska med de skolmedicinska behandlingar som erbjudits dem.
Jag har inte bestämt mig för om jag ska vara med i alla tre eller bara välja en av diagnoserna. Det lutar mot migrän/svår huvudvärk. Men om ni har några önskemål så kom gärna med förslag.

De som vill medverka i studien, som klient, kommer gratis på behandling efter ett visst “Schema” och det blir avtalsenligt.

Detta känns verkligen jättespännande!

Trevlig helg!



Den nya upptäckten, the glymphatic systeme, och Kraniosakral terapi

Kraniosakral terapi Posted on Wed, July 17, 2013 10:48:29

Ny forskning visar
att kroppen har ett rensningssystem i hjärnan som förhindrar
sjukdomar som Alzheimers och upprätthåller hjärnans hälsa. Att
hitta sätt att stödja och förstärka denna reningsprocess kan leda
till förbättrade resultat vid hjärnskada och hjärnsjukdom.

Bild: https://www.facebook.com/NeuroscienceResearchTechniques


De flesta av oss har
hört talas om lymf-systemet, en samling av kärl och knutor över
hela kroppen som bidrar till att rena restprodukter och är en del av
kroppens immunförsvar. Nu har en grupp neuroforskare vid University
of of Rochester Medical Center identifierat ett fascinerande snabbt
rensningssystem i hjärnan som de kallar the glymphatic
systeme.

Deras rön har publiceras på nätet i augusti 2012
av Vetenskap Translational Medicine.

Den nya tekniken av
två-foto mikroskopi tillåter forskare att studera och följa
flödet av blod, cerebrospinalvätska (CSV) och andra ämnen i en
levande hjärnvävnad. Det glymfatiska systemets vägar fungera
alltså endast i en levande hjärna, och har inte vetenskapligt
observeras förrän nu.

Forskare namngav det till the
glymphatic system eftersom det fungerar ungefär som det lymfatiska
systemet, men förvaltas av gliaceller i hjärnan. Gliaceller är
icke-neuronala hjärnceller med flera reglerande och skyddande roller
inklusive förstörelsen av patogener och avlägsnande av döda
nervceller.

Vad två-foto-mikroskopet visar är att i
glymphatics vägar cirkulerar CSV (cerebrospinalvätska) längs
specialiserade anatomiska strukturer. Tidigare forskares hypoteser är
att CSV sakta sipprat genom hjärnvävnaden och filtrerat ut avfall
gradvis, men detta är bara en del av bilden. Nu vet man att
glymphatics system driver stora volymer av CSV mycket snabbare än
man tidigare trott, för att transportera bort avfallet under
tryck.

Specifikt förflyttas en volym CSV via det arteriella
systemet rätt in i hjärnvävnaden, och byts ut med den
mellanliggande vätskan inne i hjärnan. När den gör det, tvättar
den genom vävnaden och samlar in avfall och partiklar som sitter
mellan hjärncellerna. Sen inträder CSV i det venösa systemet via
venerna i hjärnvävnaden, med vätskan och det avfall som plockats
upp från hjärnan. På det sättet avlägsnas avfallsmaterial
effektivt från hjärnvävnaden.

Vi vet att
ansamling av avfall och giftiga ämnen i hjärnans miljö negativt
påverkar hjärnans funktion. Upptäckten av det glymfatiska systemet
öppnar upp forskningsfältet. Neuroforskaren Maiken Nedergaard
säger, “Vi är hoppfulla att dessa rön har implikationer för
många förhållanden som involverar hjärnan, såsom traumatisk
hjärnskada, Alzheimers sjukdom, stroke och Parkinsons sjukdom”.
Fokus är att hitta hur det glymfatiska systemet kan vara inblandat i
orsak och / eller återvinning. Här är ett exempel:

Det
glymfatiska Systemet och Alzheimers sjukdom

En av de första
extracellulära slaggprodukter som forskats på, inom ramen för
glymphatic-rensningen, var amyloid β. Amyloid β är ett protein som
gjorts och utsöndras av hjärnceller i en pågående process och som
används för att utföra flera reglerande och skyddande funktioner.
Eftersom hjärnan kontinuerligt producerar denna molekyl så behöver
den också rensa ut all amyloid β den inte längre använder.

Vid
Alzheimers sjukdom byggs amyloid β upp i hjärnan, och täpper till
utrymmet mellan cellerna. Forskarna tror att denna amyloid
β-plack dödar nervceller och orsakar demens som är ett primärt
symptom på Alzheimers.
Vid Alzheimers kan även den
glymfatiska-rensningen försämras och/eller misslyckas, vilket leder till ökad ansamling
av amyloid β. Den snabba rensningsvägen kan ha slutat fungera
ordentligt på grund av försämring genom åldrandeprocesser, eller
effekten av en tidigare infektion eller skada.

Det kan alltså
vara möjligt att bromsa utvecklingen av Alzheimers genom att öka
flödeshastigheten för det glymfatiska systemet, och därigenom
rensa bort amyloid β, som lagrats, snabbare.
Den goda nyheten
är att vi redan har en effektiv terapi för att förbättra
det glymfatiska flödet.

En Kraniosakral behandling förstärker
den glymfatiska rensningen.

Även om den glymfatiska rensningen är
en nyligen identifierad process, är begreppet inte helt nytt. Den
Kraniosakrala Pionjären Dr John Upledger såg sin “model”
av växlande CSV-produktion inom ett halvslutet hydraulsystem redan i
början av 1980-talet. Denna modell var grunden för hans forskning
och utveckling av kraniosakral terapi. Det finns nu en omfattande
mängd forskning som visar på hälsofrämjande effekter av
Kraniosacral terapi.

Kraniosakral terapi är en mild, praktisk
kroppsterapi. Fokus i KST (kranisakral terapi) uppmuntrar frisättningen
av trauma låst i vävnaderna, förbättrar fysiologisk funktion och
främja kroppens naturliga läkningsprocesser. Kraniosakrala tekniker
återställer och förbättrar vätskerörelser i hjärnan,
ryggmärgen och i hela kroppen. Under en kraniosakral behandling ökar
cerebrospinalvätskans (CSV) rörelse, och förbättrar då den
glymfatiska rengöringen av hjärnans vävnader.

Rengöringen
av hjärnans miljö är avgörande för hjärnans avgiftning,
nutrition och normala funktion. Forskarnas senaste upptäckt av
glymphatic-systemets mekanismer bekräftar Dr Upledgers tidigare
hypotes.
Och i andra led förstår vi att kraniosakral
terapi är en effektiv behandlingsform för att öka hjärnans
rensning vid hjärnsjukdom och skada men även som en
förebyggande åtgärd.

Research publicering Science
Translational Medicine:
http://stm.sciencemag.org/content/4/147/147ra111

ScienceDaily
rapport:
http://www.sciencedaily.com/releases/2012/08/120815142042.htm?utm_source=dlvr.it&utm_medium=linkedin&utm_campaign=Feed%3A+sciencedaily%2Fmind_brain+%28ScienceDaily%3A+Mind+%26+Brain+News%29&goback=%2Egde_4156796_member_153332887

Jeffery Iliff – The Glymphatic System video:
http://www.youtube.com/watch?v=ci5NMscKJws

Dr John Upledger:
http://www.upledger.com/content.asp?id=246



Vi – som hel form

Kraniosakral terapi Posted on Fri, April 19, 2013 20:08:55

Att hålla våra kroppar och vårt mentala i ett hyfsat jämt flow är lätt att inte tänka på, eller att glömma bort. När vårt “Flow” stannar upp sker någon form av “flerörelse”, stagnation eller kompression. En stagnation eller kompression medför ohälsa, och då spelar det ingen roll vart stagnationen befinner sig eller kommer ifrån, den medför alltid ohälsa. Ibland lindrig, ibland dödshotande och ibland vissa fall med döden.

Några vanliga stagnationer och kompressioner som vi är vana med att kunna förstå är blodpropp/stroke, njursten, förstoppning i tarmen eller muskelkramp, medan andra stagnationer kan vara mer ovant att förstå att det kan ha negativa hälsoeffekter. Som exempelvis att stagnera i våra tankar. Det kan handla om att inte släppa taget om saker som hänt i vårt förflutna, att inte förlåta, gå vidare, acceptera m.m. Vi är inte vana att träna vårt sinnen och våra tankar, men det är lika viktigt som att vi tränar vår kropp. Vi behöver balans och harmoni mellan sinne och kropp, då kan man inte strunta i att träna en av delarna.

Vår kropp och vårt psyke är biodynamisk. Det betyder ständigt i rörelse. Även om det känns stilla så är det aldrig helt stilla. Det sker aktivitet hela tiden, dygnet runt. Nödvändig rörelse för vårt välmående och för vår överlevnad. Allt hör ihop och påverkas av varandra.

Jag vet att vi i Sverige är ovana att tänka i termer där vi ser vår kropp och vårt psyke som en gemensam form, där allt påverkar allt. Men det är fakta.
Samhörigheten i kroppen kan man se enkelt när man tittar på vår bindväv, som är vår största vävnad. Det är bindväven som håller allt på plats, i kroppen. Om vi för enkelhetens skull säger att det från levern går tre fästen med bindväv, ett från levern till ryggkotan T10, ett från levern till tarmen och ett från levern till en lunga, vad händer då om levern blir överbelastad och därmed förändrar sin rörelse?
Jo, det sker följdreaktioner vidare till andra platser i kroppen. Till exempel ryggsmärtor för att T10 blivit påverkad och dras snett.

Ett annat exempel kan vara när våra muskler i nacken eller ögonen blir komprimerade, då kan vi plötsligt uppleva huvudvärk. Spänningshuvudvärk. Det sker på samma sätt som exempel 1 men är kanske någonting som är enklare att förstå för att det är något vi ofta kan uppleva.

Ett tredje exempel kan vara när vi utsätts för mycket negativ stress i vårt liv, och vi får svårt att lugna ner våra tankar. Hjärnan går på högvarv och produktionen av hormoner kan rubbas så det i sin tur medför hudproblem, sömnbesvär eller magkatarr.

Ett problem som inte blir löst vandrar vidare tills vi inte står ut något mer och tar tag i det. Vår kropp är så pass smart byggd, att vi blir tvingade pga smärta. Då kan det kännas som en lång väg att vandra, eftersom vi inte kan ta några genvägar. Vi måste gå tillbaka hela vägen, bocka av alla steg precis som när vi skalar en lök, tills vi tillslut är framme vid kärnan av problemet. Men även om vägen är lång så är det värt det i slutändan. Vägen känns oftast längre innan man börjat gå. Kan man dessutom få hjälp, assistans, så att kroppen lättare ”hittar tillbaka” så kan vägen ibland bli oväntat kort.

Jag har i många behandlingar blivit påmind om hur vår kropp ständigt söker sig till hälsa. Så fort den får lite hjälp så sker det någonting så att den hittar tillbaka till sin originalrörelse och med det försvinner besvären och smärtan lättar.

Att förstå att våra kroppar är en hel form, ett gemensamt ”organ” som har många funktioner är i skolmedicinen inte alltid ett vanligt tänk, men att allt hänger ihop och behövs av olika anledningar det kan vi väl vara överens om?