Blog Image

Liv Ranwegs blogg

Om Bloggen

Hälsa, medicin, forskning, kostfakta, komplimentär medicin, alternativ medicin, recept, vad som händer i företaget och med div. utbildningar. osv.
En salig blandning.

Jag finns även på Facebook:
https://www.facebook.com/LivRanwegochhalsa

Nyttig kolakaka

Kost & recept Posted on Thu, April 18, 2013 22:15:14

Jag har äntligen experimenterat fram ett recept som jag verkligen gillar på kolakaka, utan vetemjöl och vitt socker, som jag gärna delar med er.

Gör så här:

125g smör (för laktosfritt; byt ut smör till ghi alt. annat lektosfritt fett)

2 dl mandelmjöl

1 dl majsmjöl

1 dl Agavsirap

2 tsk vaniljpulver (rent vaniljpulver, inte vaniljsocker)

3 tsk hampaprotein (kan väljas bort)

¾ tsk bikarbonat

(toppade även med lite kokos bara för att jag tycker att det är så gott, men det kan väljas bort)

Vispa alla ingredienser till en krämigt smet. Häll i smörad form, gärna med avtagbara kanter. Grädda mitt i ugnen ca 15-20 min, 175 grader. Låt svalna, ät och njut!

Kan verka oklar när tiden gått, men låt den svalna så den “sätter” sig.

Välj det tillbehöret som du vill till. Jag åt och grädde och granatäpple, det var toppen!

Hoppas det smakar!



Ät ditt ogräs!

Kost & recept Posted on Thu, April 18, 2013 22:11:39

Ogräs, skadeväxter, oönskade växter, sly. De växer överallt och ofta i mängder. Kalla dem vad du vill men nyttiga är dem. En del väldigt goda och dekorativa.

På bild: Brännässla, harsyra, viol, maskrosblad

Om vi stannar upp en sekund och tänker lite logiskt. Det finns en anledning till att ogräset växer över allt. Det är till för att vi ska ha det nära till hands och ha mycket av det. För tro det eller ej, men det är till för att vi ska äta det. Vi har dock blivit upplärda att det som det finns mycket av inte är lika fint som det som det finns lite av. Vi människor tycks dessutom alltid tycka att gräset är lite grönare på andra sidan. Spirulina är bättre än brännässla, gojibär är bättre än blåbär och så håller vi på i alla oändlighet. Men skulle vi titta lite på nyttiga ämnen skulle vi snart upptäcka att brännässla och blåbär är minst lika nyttigt som gojibär och spirulina. Vi har det bara i mängder runt omkring oss så i stället för att betala flera hundrakronor/kilo kan vi plocka dem gratis. Då anses det plötsligt inte lika fint.

Nu är det inte så att jag är emot varken spirulina eller gojibär, jag har både och här hemma i mitt skafferi. Men vi kan få ut så himla mycket av vår natur runtomkring oss, om vi bara intresserar oss för att titta efter och förstå fördelarna med det.

Det finns flera fördelar med att äta det som växer runt omkring oss men en klar fördel är att det minimerar risken för pollenallergier. Att få i oss det i små mängder regelbundet och processa det i kroppen har sina fördelar. Det blir inte främmande och vi bygger upp en tolerans. Se på världsdelar där de äter det som växer runt omkring dem och på exempelvis Sverige där vi inte äter så mycket av det som finns runt omkring oss (undersökningar visar till och med att Svenskarna väljer utlänska äpplen framför svenska på sommaren), Vart är det allergierna finns? – Jo i Sverige. Kanske kan vara något att tänka på. Vi är förmodligen inte lika allergiska mot pollenet i de länderna som vi äter frukterna i från.

Du behöver inte lägga ut tusentals kronor på nyttiga livsmedel, men välj inte ogräs som växer längs vägar.



Vardagens kemikaliedos

Kost & recept Posted on Thu, April 18, 2013 22:05:50

Tänk att samhället är uppbyggt på det sättet att de flesta lägger ner mer tid och pengar på att stoppa i sig gift och försvara det, än att motivera sig och att äta det som är bra för dem.
Sen undrar vi varför vi är sjuka så ofta, har magproblem, har ont, är trötta, har svårt för att fokusera och koncentrera oss, har sömproblem eller är deppiga.

Då fortfarande så väljer vi att betala ännu mer pengar och stoppa i oss ännu starkare gifter för att bedöva smärtan eller känslorna, droga oss till sömns, sånt som gör att vi känner oss piggare för stunden, eller sånt som bara kontrollerar våra hormoncykler, eller gör oss “sterila” . Detta gör vi så att vi kan fortsätta stoppa i oss “gift” och slippa börja äta det som är bra för oss.
Jag undrar hur det blev så? Hur kom hela samhället så i obalans?

Det har blivit så normalt att att sätta i sig gift så vi inte ens tänker på det, vi bryr oss inte om vad maten/produkten innehåller. De flesta av oss vet inte vad det är vi får i oss varje dag. “Jo, jag har ätit fiskpinnar” – okej men vad innehöll fiskpinnarna då? De flesta har ingen aning. Inte heller hur mycket gift det finns i allt, eller vilka gifterna är, speciellt det som inte är ekologiskt. För inte behöver bolagen skriva innehållsförteckning på äpplet, och innehållslistan skulle förmodligen inte rymmas på äpplet.

Vi tycker även att det är lite löjligt när någon påpekar det. “Ähh, det är ju så liten mängd så inte spelar det någon roll.”. Det som ingen tänker på är att “den där lilla mängden” är varje tugga du tar, varje dag från det att du börjar äta som bebis till det att du dör. Hur liten blir då den där “lilla mängden”? Jo, Ganska stor.

När vi skaffar barn passar vi dessutom vidare en stor mängd gift till den lilla bebisen. Så när bebisen kommer ut, nu för tiden, så har hen redan en ganska stor mängd gifter i sin lilla kropp. Ju mer gift vi stoppar i oss desto större mängd får vårt barn och ju mer gift som vi sen ger vårt barn via leksaker, möbler, hudproddukter, kost osv. så ju större mängd passar hen över till sitt barn.
Just precis av den anledningen föds nu mer barn (framför allt killar) sterila eller med ett missbildat könsorgan, där penisen inte är färdigutvecklad. Den missbildningen föds idag 1 av 100 pojkar med. Medan vi föräldrar säger, “äh, det är ju så liten mängd, så inte gör det något”.

Då kan man ju undra varför ekologisk mat är den maten som har märkning och varför ekologisk mat är den som är annorlunda, och till och med lite löjlig. När det borde vara tvärt om. Maten med gift borde det vara varningslappar på. “varning denna banan innehåller..”

Inom EU finns i dag omkring 350 godkända substanser i bekämpningsmedlen. Utanför EU finns det ännu fler. Man har satt ett tak i hur mycket man får bespruta med ett bekämpningsmedel, MEN inte med hur många bekämpningsmedel. Det betyder att du kan bespruta med max-halten av flera olika besprutningsmedel.

På en hektar bananodling, de vill säga mindre än två fotbollsplaner, sprids varje år minst 50 kg bekämpningsmedel.
När man har testat frukter har man funnit att det många gånger rör sig om över ett tjugotal olika systemiska bekämpningsmedel, alltså som frukten tar upp, som finns kvar inne i frukten. Sen tillkommer de kontaktverkande bekämpningsmedlena, alltså de som sätter sig i fruktens skal.
Sen ska vi ju komma ihåg att ju mer processad maten blir, desto mer gifter tillsätts. Smakförstärkelse, konserveringsmedel, färgämnen med mera.

Så undviker du kemikalierna bäst i mat

1. Välj ekologiskt odlad frukt

2. Välj frukt och bär från Norden. Här används generellt mindre kemikalier eftersom skadedjur inte trivs lika bra i vårt kyligare klimat.

3. Skölj och skala.

4. Prioritera barnen, de är mer känsliga.
5. Ät rena produkter, alltså inte processad mat

Du kan enkelt få mer information genom att se 3 väldigt intressanta filmer:
BANANAS! (och Big boys gone bananas)
Underkastelsen – svensk med eva röse (går att se under länken)
Food matters
Bra fakta som är lätt förståelig finns även på naturskyddsföreningens hemsida.

I det här blogginlägget har jag fokuserat på mat. Men tänk på att desamma gäller hud- och intimvård, kläder, möbler… Så minsta lilla sak som du kan byta ut till eko, gör det – det gör skillnad. Tillexempel det du äter/använder mest.

Bilden lägger jag även upp på min facebook som du kan gilla.

Våga kräva Ekologiskt!

Ha en bra dag!



Kakaons goda hälsoeffekter

Kost & recept Posted on Thu, April 18, 2013 21:48:05

Mängder av stora och små studier har gjorts på Kakao de senaste åren. Intresset för choklad, kakao och polyfenoler och deras effekter på hjärt–kärlsystemet har ökat starkt inom den internationella forskningen under de senaste fem åren, då effekterna är häpnadsväckande. Även lipid- och glukosmetabolt inriktad forskning börjar ta fart.

Dessutom har flera metaanalyser utförts på basis av dessa studier, främst när det gäller blodtryck och/eller kardiovaskulär risk. Samtidigt har resultaten från flera observationsstudier publicerats, och medicinska översiktsartiklar har belyst området.

Kakao har genom tiderna använts som medicin mot alla tänkbara symtom, mer specifikt för det kardiovaskulära området kan nämnas angina pectoris, hjärtklappning, svimning, dyspné och trötthet.

– Kakao har det högsta antixoidantvärdet av alla uppmätta livsmedel i världen med ett ORAC-värde på 26.000 enheter och är därmed nummer 1 av all “supermat” i världen!

Ekologisk Rå kakaopulver innehåller över 25 200 antioxidanter per tesked, vilket gör det till en fantastisk antioxidantkälla. Faktum är att rå kakao innehåller HELA 367% mer antioxidanter än den traditionella, upphettade kakaon som finns i vanliga butikshyllor. Antioxidanter fungerar som våra städare i kroppen och neutraliserar de fria radikaler som orsakar skada och även får oss att åldras snabbare.

– Kakao innehåller över 300 näringsrika ämnen – bland annat höga halter av antioxidanter, magnesium, järn, krom, C-vitamin och endorfin. Ger positiva känslor såsom seretonin, dopamin, anandamin och fenyletylamin.

I kakaon finns också enetylamin som är byggstenen till signalsubstanserna dopamin, adrenalin och noradrenalin. Dopamin brukar kallas för hjärnans belöningsmolekyl. Därför kan vissa av oss uppleva lyckokänslor när vi äter kakao.

Rena hjärtmedicinen
Ett regelbundet intag av kakao minskar risken för blodproppar, stroke och hjärtinfarkt med upptill nittio procent. I rå kakao finns det stora mängder antioxidativt magnesium. Genom att undersöka personer som drabbats av hjärtinfarkt har forskare kommit fram till att de flesta har alldeles för låga magnesiumvärden.

Blodtrycksänkande
När vi äter mörk choklad frigörs kakaons nyttiga antioxidanter, bland annat de så kallade polyfenolerna. De stimulerar kvävgas som är ett ämne som finns naturligt i blodet. När kvävgasen ökar slappnar blodkärlen av och blodtrycket
minskar.


Blodförtunnande propplösare

För att en blodpropp ska bildas måste blodplättar koagulera studier har visat att kakaons flavonoider motverkar just koagulering. När inte blodkroppar kan klibba ihop sig, kan inte proppar bildas. Choklad har därför tillskrivits blodförtunnande egenskaper i klass med läkemedel som Trombyl.

Tumörhämmare
Kakaons fytokemikalier hämmar tillväxten av tumörer i tjocktarmen.


Ökar insulinkänsligheten

Både diabetes typ 2 och hypoglykemi beror av insulinokänslighet. Tack vare flavonoiderna i kakaon förbättrar choklad insulinkänsligheten, vilket leder till att choklad skyddar mot alla former av blodsockersjukdomar.

Kolesterolsänkande
Trots att choklad innehåller en hög andel mättat fett, visar studier att kakaosmöret sänker det onda kolesterolet och höjer det goda fettsyrorna.

Viktminskande
Tro det eller ej, men vetenskapliga studier har visat att kakao hjälper dig att gå ner i vikt. Bland annat är rå kakao rik på fibrer som förhindrar fettinlagring. Dessa nyttiga fibrer bidrar även till ökad mättnadskänsla.

Ångestdämpare
I kakao finns många viktiga aminosyror, bland annat Tryptofan som tillverkar signalsubstansen Serotonin. Serotonin förekommer bland annat i hjärnan där det har till uppgift att reglera funktioner som ilska, humör och sömn. När Serotoninnivån i hjärnan är för låg påverkas humöret och risken för klinisk depression ökar.

Lusthöjare
Serotonin reglerar lustfunktionen, framför allt påverkar signalsubstansen vår sexlust. Choklad innehåller som du precis läste, Tryptofan, byggstenen till Serotonin. Dessutom visar studier att choklad har samma pulshöjandeeffekt som en upphetsande kyss. Det är kanske inte så konstigt att choklad är populärt att ge bort på dejten?

Uppiggande
Kakao innehåller ämnen som koffein, teofyllin och teobromin som gör oss piggare. Teobromin kan i stora mängder få luftrören att vidgas, vilket underlättar andningen och vi får mer syre i blodet.

Placklösare
Åderförkalkning tros bero på att fria syreradikaler angriper det onda kolesterolet och oxiderar det. De oxiderade fettdropparna lagras i kärlväggarna och åstadkommer kronisk inflammation. Kärlväggarna blir tjockare och mindre rörliga, ju mer fett som lagras. Blodflödet minskar och blodtrycket höjs, tillslut kan åderförkalkning leda till att en blodpropp bildas, med allvarliga komplikationer så som hjärtinfarkt, stroke eller kärlkramp. Antioxidanterna i kakao oskadliggör de fria syreradikalerna så att inte fettet kan oxideras och lagras i blodkärlen, resultatet blir att kakao motverkar åderförkalkning.


Boost för immunförsvaret

Kakao innehåller en massa antioxidanter, vitaminer och mineraler. En god bit mörk choklad innehåller bland annat vitamin A och E, fosfor, järn, kalium, selen och magnesium. Choklad med alla sina nyttigheter är rejäl boost för immunförsvaret.

Hög kakaohalt är inte en garanti för att chokladbiten är nyttig. Du måste smaka dig fram. De hälsosamma flavonoiderna ger inte bara våra kroppar en riktig hälsokur, utan ger också chokladen den bittra smaken. En beskhet som får många att grimasera.
Därför tar tillverkarna bort de nyttiga antioxidanterna från godiset. Inte heller går det att kombinera den med mjölk. Nix, för då förvandlas det bruna guldet till sand, eftersom
antioxidanternas medicinska egenskaper försämras.

Se upp för
Ögonkakaon från Fazer innehåller något förvånande aromer. Hemköps kakao av eget märke innehåller surhetsreglerande medel E 501 (Kaliumkarbonater, framställs oftast syntetiskt), kaliumkarbonat, och E 524, natriumhydroxid, eller kaustiksoda som det också kallas.

Leta efter
KRAV-märkt kakao, exempelvis Kung Markatta, så får du inte med E 524 på köpet. Däremot innehåller Änglamarks kakakopulver E 501.

Men det jag framförallt rekommenderar är ekologisk RÅ KAKAO.

Jag delar som vanligt en “Kostfakta-tavla” på min facebook-sida (som du även kan Gilla), den ligger i Albumet “Smart Mat” om du vill dela med Dig till nära och kära.



Puffig energybar

Kost & recept Posted on Thu, April 18, 2013 21:40:18


1.5 dl honung (som blir fast när den kyls)
1 dl quinoapuffar
1 dl dinkelpuffar
1dl valnötter
1 dl cashewnötter
100g 81-85 % choklad
4 msk pumpakärnor
4 msk solroskärnor
4 msk melonkärnor
3 msk torkade blåbär
3 msk torkade tranbär
2 msk krossade linfrön
2 msk torkadegojibär
2 msk kakaonibs
2 msk torkad smulad brännässla

Gör så här:
Mixa pumpakärnor, solroskärnor, nötter, linfrön, gojibär och kakaonibs tills de blir lagom stort kross. Det gör inget om någon bit är lite större, det blir bara gott med lite variation och tuggmotstånd.
Häll krosset i en bunke. Häll på resten av de torkade bären, melonkärnorna, brännässlan och puffarna.

Mixa nu chokladen tills den blir pulverlikande, inga stora bitar. Häll på chokladsmulet i bunken och häll sedan på honungen.

Gegga nu ihop allt till en “smet”, Rulla till bollar eller bre ut på en plåt (pressa lite så det blir fast), ställ i kylen i några timmar för att sedan skära dem i lagom bitar. Förvara i kyl eller frys och plocka fram vid behov.

De blir lätta och lite sega och fulla med nyttigheter.
Man kan givetvis använda de bär eller nötter man själv tycker är goda. Det är bara att byta ut till just din favorit. Jag hoppas det smakar!



Nyttig Chokladkaka

Kost & recept Posted on Thu, April 18, 2013 21:34:18

– Inget vitt socker eller framställt sötningsmedel
– Inget gluten
– Inga mjölkprodukter

200g mörk choklad 70%

100g mörk choklad 86%
1.5 dl havregrädde (iMat)
1 dl mandelmjöl
1 dl torkade aprikoser
1 dl torkade bär (blåbär och tranbär)
1 dl solroskärnor
1 dl pumpakärnor
1 dl jornötter

0.5 dl valnötter
1 dl gröna russin

kokosflingor till dekoration

1. Hacka aprikoser och valnötter
2. smält chokladen över ett vattenbad
3. När chokladen är smält häller du i grädden och mandelmjölet
4. häll i resten av ingredienserna och blanda ordentligt.
5. bred ut smeten i en form med avtagbar kant, toppa med kokosflingor och ställ den kallt i 6 timmar. skär sedan i små bitar

Nötter, frön, frukt och bär kan bytas ut efter smak

En liten bit räcker gott och väl. För trots att kakorna är nyttiga så är de inte nyttiga att frossa.



Vatten

Kost & recept Posted on Thu, April 18, 2013 21:29:55

Vad många inte tänker på/vet om är att du får i dig mer syre av att dricka vatten än att andas. Vikten av att dricka vatten blir ganska tydlig då. Det är alltså lika viktigt att dricka ordenligt under dagen, som det är att andas. Och ingen av oss skulle få för oss för att plötsligt och medvetet dra ner drastiskt på andningen under en dag, eller ännu värre under en längre period.
Nu kan det ju ändå hända, undermedvetet, att vi håller andan osv pga exempelvis stress.

Andningen kommer perr reflex, och det ska egentligen törsten också göra. Men vi har lärt oss olika trick för att ”slippa” bli/vara törstiga. Ett av trixen är att vi vant oss att dricka kallt. Det som sker när vi dricker kallt är att vi lurar kroppen. Kroppen tror att den får i sig mer vätska än vad den egentligen gör. När vi dricker kallt chockar vi kroppen och ”stänger” av.

Vår vävnad fungerar i stort sätt likadant på insidan som den gör på utsidan. När vi duschar kallt eller lägger oss i en snöhög så drar vävnaden ihop sig och vi får en reflex att gå upp från snöhögen eller sluta duscha. Vår kropp upplever alltså ett obehag av kyla.
Samma sak händer när vi äter eller dricker kallt.

Nu pratar jag inte om ej upphettad dryck och mat. Utan rumstempererad och solvarm duger gott. Men under höst och vinter är det extra bra att dricka varmt (uppkokat).

Är vi i obalans eller har en lätt svullnad i magsäcken kan vi också uppleva att vi inte är törstiga trots att vi är det.

Ny forskning visar på att vi människor har över 90% vätska i kroppen. Vuxna som barn, men barn har någon % mer. Och eftersom vi ständigt rensar ut genom avföring och svett, så måste vi även vara noggranna med att fylla på.

Andra bra saker om hur vatten påverkar vår kropp är:

– Dina organ, framför allt hjärta och lungor, arbetar blir överbelastade vid vätskebrist (drick ordentligt innan/vid träning!)

– Hjälper matsmältningsprocessen

– Ger mjukare och smidigare hud

– Hjälper våra njurar att rensa ut gifter

– Gör att vårt imunförsvar orkar stå emot infektioner

– Stärker din benstomme

– Normaliserar blodtrycksfall

Vid vätskebrist kan följande hända:
0-1% Vi blir törstiga
2-5% Torr i munnen, huvudvärk, nedsatt prestationsförmåga

6% Kroppstemp ökar, tungt att andas, ökad puls
8% Yrsel och andningssvårigheter

10% Muskelkramper, uppsvullen tunga och

11% Dålig blodcirkulation och sviktande njurar

Vi kan behöva olika mängd vätska/dag. Ett väldigt enkelt sätt att hålla koll på vårt vätskeintag kan vara att titta på färgen av vårt urin. Vårt urin skall nämligen vara genomskinligt och inte lukta särskilt mycket (men kan bero på kost). Så om ditt urin blir färgat behöver du kort och gott få i dig vätska.

Vatten är ett enormt stor och viktigt ämne och detta är bara en liten del (en droppe i havet :P), men istället för att inte säga någonnting i ämnet så väljer jag att ta upp lite, pö om pö.

Och kom ihåg: Kolsyrat vatten är inte samma sak som vanligt vatten!

Jag lägger ut en faktabild på min Facebooksida, som du kan Gilla, om Du enkelt vill dela med dig till nära och kära. Bilden ligger i albumet “Smart Mat”

Ha en fortsatt fin dag!

/Liv



Nyttiga snickers

Kost & recept Posted on Thu, April 18, 2013 21:22:27

Perfekta nyttiga och goda energikickar till eftermiddagsfikat, eller istället för vanligt godis/kakor. Passar även fint som julgodis. 1-2 räcker.

1dl cashew nötter naturella
0,75 dl jordnötssmör av bra kvalité, utan tillsatt socker och annat onyttigt
1 2/3 msk riven kokos
0.5 msk olivolja/kokosolja/linfröolja
0,5 msk krossade linfrön
2 msk honung (gärna närproducerad)
1 msk solroskärnor

2 tsk kakao (gärna rå kakao)

(det är extra bra om råvarorna är ekologiska)

Mixa ihop allt utom jordnötskrämen, oljan och honungen tills det är fint. Blanda sedan i Jordnötskrämen, honungen och oljan. Rulla till små bollar. Sätt in i frysen.
Smält mörk choklad ovanför ett vattenbad. Doppa nötbollarna i chokladen och sätt i en liten form. Toppa med naturella jordnötter.



Förkylningstips från shoppen

Hälsa Posted on Thu, April 18, 2013 21:17:11

Superbt kosttillskott att ta när förkylningen är framme

Ayu 59: En all-roundbalsam som är cirkulationsbefrämjande. Super att smörja in på hals och bröstkorg vid förkylning. 75Kr

Ayu 22 Udana: Tabletter. Innehåller även lite Trifala. Udana är den underavdelning till Vata som bl a reglerar transport och rörelse som sker i kroppen från midjan och ovanför. Lämplig för både Vata- Pitta och Kapha-obalanser i detta område. Effektiv vid hals och andnigs/luftrörsbesvär. 195Kr/180 tabl.

Näsolja: Skyddar och smörjer vid uttorkad Vata. Lugnar irriterad Pitta. Lösgör trögt, segt Kaphaöverskott. 10 ml flaska med droppkork. Alltså perfekt vid nästäppa. 70Kr

Läs mer om vata pitta kapha här



Ayurvediskt självtest

Ayurveda Posted on Thu, April 18, 2013 12:59:24

Ayurvediskt självtest – Vilken Dosha dominerar din kroppskontitution?
Att komma i ofas med sig själv är lätt i ett samhälle fullt med påtryckningar och Ideal, där allt dessutom hela tiden ska gå i 110. Vi hinner knappt stanna upp och känna efter vad som passar just oss.
Vi människor är olika, både kroppsligt och mentalt. Vi fungerar i olika takt och för olika ändamål. Att skapa sig själv möjlighet till att bli sitt bästa jag, höjer självkänslan och skapar balans både inom oss själva men även i relation till andra.

Att göra ett självtest kan vara en liten fingervisning om vilken “kroppstyp” du har. Vi har av alla tre Doshorna i oss, men i olika grad. Och vanligtvis är det en eller två doshor som dominerar. För mer exakt fastställning av din konstitution och personliga råd för din hälsa, boka en ayurvedisk konsultation.

Läs varje fråga och ringa in/skriv upp det alternativ som stämmer in på dig.
Sammanställ poängen längst ner

Fysiska karaktärsdrag

1. Hår
a. Fint, krusigt, tendens till torrt och flygit
b. Mjukt, ljust, tendens till grått och/eller rödlätt
c. Tjockt, vågigt, glänsande, fett

2. Hud
a. Tunn, tendens till torr
b. Känslig, varm, fräknar och/eller leverfläckar
c. Len, tendens till fet

3. Vikt
a. Lätt kroppsbyggnad, smal, kan ha svårt att gå upp i vikt
b. Ordinär kroppsbyggnad
c. Kraftig, tung kroppsbyggnad, går lätt upp i vikt

4. Benstomme
a. Tunn
b. Medium
c. Kraftig

5. Ansiktsform
a. Långt, kantigt, liten haka
b. Hjärtformat, tendens till spetsig haka
c. Stort, runt, fylligt

Fysiologiska funktioner

6. Svettning
a. Minimal
b. Riklig, särskilt i hetta; stark, ibland syrlig lukt
c. Måttlig; svettas även utan kroppsrörelse

7. Väderkänslighet
a. Tycker inte om kallt väder och blåst
b. Tycker inte om varmt väder, trivs i svalt
c. Tycker inte om kyla och fukt

8. Sömn
a. Lätt, ojämn, lättväckt
b. God och välgörande
c. Tung, stort sömnbehov, minst 8 timmar

9. Uthållighet
a. Snabb uttömning av energi, långsam återhämtning
b. Väl fördelad energiförbrukning
c. God uthållighet

10. Energi i vardagen

a. Ojämn energinivå, växlar från dag till dag, kommer stötvis eller i vågor
b. Hög energinivå, intensiv, målinriktad med en stark inre drivkraft
c. Jämn energinivå, långsam i starten, men sedan stark och uthållig

11. Tal
a. Talar snabbt
b. Klart, tydligt, exakt
c. Långsamt, eftertänksamt

12. Hunger och matsmältning
a. Oregelbunden
b. Stark, kan inte hoppa över måltider
c. Kan lätt hoppa över en måltid, kan ofta känna mig tung efter måltid. Långsam matsmältning

13. Tarmtömningar
a. Oregelbundna med tendens till torr, får lätt förstoppning
b. Flera gånger per dag och tendens till lös avföring
c. Regelbundna, en till två gånger per dag, fast och tung

14. Gångstil
a. Snabbt och lätt, lite planlöst
b. Medelsnabbt med bestämda steg, målmedvetet
c. Långsamt, lite tungt

Mentala aspekter

15. Mental läggning
a. Ofta tankspridd, rörligt intellekt med många ideér
b. Skarpt intellekt, logiskt, analytiskt och fokuserad
c. Lugn, stabil, förmåga till överblick, reflekterande, eftertänksam

16. Humör
a. Växlar snabbt
b. Temperamentsfull
c. Stabil

17. Minne
a. Lär mig snabbt, men har dåligt långtidsminne
b. Lär mig snabbt, effektiv, skarpt och selektivt minne, ofta visuellt
c. Lär mig långsamt, behöver tid på mig men har bra långtidsminne

18. Beteende
a. Snabb och flexibel, många bollar i luften, lite rastlös, ständigt i rörelse
b. Effektiv, målmedveten, ambitiös, strukturerad, otålig
c. Långsam, metodisk, har aldrig bråttom, inte så initiativrik

19. Beslutsfattande
a. Ofta obeslutsam, beslutsvånda
b. Fattar lätt och snabbt beslut
c. Eftertänksam. Behöver tid för beslut, sällan beslutsvånda

20. Stressreaktion
a.Tendens till oro och ångest
b. Blir lätt arg eller irriterad
c. Lugn, blir inte lätt arg eller rädd

21. Kreativitet
a. Ständigt nya idéer, många projekt på gång, svårt att prioritera och avsluta
b. Skrider till verket omedelbart, lägger energi på att förverkliga idéer
c. Mer förvaltare än idéspruta, egna idéer mognar fram långsamt

22. Följande passar bäst in på mig
a. jag drabbas lätt av ett eller flera av följande: torrhosta, heshet, knakande leder, förstoppning, oro, ångest
b. jag drabbas lätt av ett eller flera av följande: diarre, allergi, hudbesvär, inflammation, ilska
c. jag drabbas lätt av ett eller flera av följande: slembildning, svullnad, bihåleproblem, astma, depression

Antal A= vata _______________
Antal B= pitta _______________
Antal C=kapha _______________

Läs kort om Vata- Pitta- och Kapha-dominerande personlighetstyper, och hur olika obalanser kan ges till uttryck HÄR.
Vill du veta mer, få en mer grundläggande bild med exakt fastställning av din konstitution och personliga råd för din hälsa, boka en ayurvedisk konsultation hos mig.

Kontakta mig Här



Next »